If I lay here, would u lay with me?

Jag väntar bara på mitt bakslag. Allting är förbannat bra nu, tror jag pratat om det här tidigare...

Mitt liv är uppbyggt så, min lyckliga barndom avbröts av att mina föräldrar skulle skiljas. Men nu är jag äldre och klokare, får faktiskt höra det ibland. Att jag verkar äldre än vad jag är, att jag pratar förnuftigt och vuxet. Men jag måste känna mig bekväm med den personen jag pratar med. Annars skiter det sig. Men trots att jag har öppna ögon och blivit förståndigare så kan saker skita sig big time. Pojken som ville göra allt men vågade inte.

Hur det än kommer skita sig så kommer jag klara det.

Ursäkta att jag inte går djupare in på vissa saker, vissa saker har du inte att göra med. Har du det så vet du nog redan och behöver inte bli påmind.

Säger peace out och lägger mig nu!

Traped under the spell of Chuck! Faktiskt sant, det enda som fattas nu under min sjukdom är att jag ska sitta med kikare i fönstret och spionera på grannarna. Men i stället så har jag ett Chuck maraton. Tänkte kolla på heeela säsong ett på tv6. Idag räknade jag att jag kommer sitta minst 13 timmar vid teven. Helt sjukt, och imorgon blir det väl något snarlikt. Älskar att vara sjuk. Men hade det inte blivit det underbara teven och jag hade haft min egna dator hade jag kollat på den.. Spelat något väderlöst tidsfördrivande som hade varit långtråkig, förfärligt och helt underbart.

 I alla fall, bara sex timmar kvar av mitt dags maraton!

"This blogg was made to honor the people who got killed Stars Wars!"

Come and help me someone! I'm sick!

 För omväxliningens skull så är det synd om mig. Min hals är sönder hostad och min normala kroppstemperaturs snitt har nog ökat med en eller två grader. Bosatt mig i soffan och min enda glädje i livet är att zappa mellan det olika kanaler. Helt sjukt vad lite det finns att titta på faktiskt. Vissa stunder finns det något att titta på men det tar typ 2 timmar mellan varje se värt program. Nej snart måste jag planera ett nytt världskrig så jag har något att göra på dagarna. Eller är det bättre med världsfred. Fast är det inte lite "mainstream" att tycka så i sånna fall.  Om jag skapar världskrig så kan jag fixa världsfred också. För jag är bäst:D Nej nu ska jag ut med hunden.

-Krya på dig viktor! (någon måste ju säga det)

Woho, nu har jag upptäckt det! Jag sket i gymet. Thank god! För jag har nu feber. Tycker du synd om mig? Jag tycker synd om mig för en gångs skull. Inte ofta det händer men ibland ska man väl ha den "turen". Smått spyfärdig (kan vara av överkokta makaroner). Ont i huvudet, feber, ont i halsen. My life is wonderful!:D P.S Allmänt slö, så nu ska jag berätta för er vad jag ska göra. Jag ska tvätta ansiktet, borsta tänderna. Eller borsta tänderna och sen tvätta ansiktet. Anyway, sen ska jag lägga mig i sängen, efter jag har stängt datorn och dödat telefonen för att någon kommer ringa och störa! Sen ska jag sova... Sova till morgon dagen gryr och jag är frisk igen. Säger inte vilken dag jag pratar om, för jag tror inte att det är imorgon. Men jag har haft fel förut... Don't trust me, egentligen kanske jag är hur frisk som helst men fejkar sjukdom så DU ska tycka synd om mig. Men om det ändå vore så väl. Jag är sjuk, på riktigt. Ska knarka ipren nu och räkna rosa elefanter. Wish me good luck!

The sickness!

Inspirationen kommer smygandes sent på kvällarna. Varför? Är det för att allting är lugnt och skönt. Med musiken på låg volym, man begrundar alla hyss man gjort under dagen.

Alla tankar som passerat under tidens gång. All ny information, allt som personer sagt i din närvaro. Vad du själv har sagt, har man sårat någon, sagt något olämpligt, ångrat något. Vågat tagit ett nytt steg i livet. Eller är det bara jag som ligger där i sängen. Då tiden tycks stå stilla och tänker så. Eller tänker du på misstag du begått tidigare, och hur mycket du skulle kunna ge, bara för att ändra på ett ord, en mening eller kanske en handling. Eller tänker du på att lyckliga saker som inträffat. Eller så är det kanske då du mår bäst. När tiden står stilla i sängen och du bara njuter av varje andetag för att ditt liv är just nu, i denna sekund helt underbart. Kanske du som läsare är på ålders dagar och tänker på hur underbart det varit att du fått göra allt som jag till exempel går igenom nu. Den svåra tonåren! Och du som tonåring bara längtar till att få bli vuxen! Att få välja dina egna steg, och att du får göra allting som alla vuxna får göra. Att andra lyssnar på dig, inte hör på dig och struntar i vad du egentligen säger. Bara för att du är ung och ja, oklok? Att ungdomar ska se upp till just dig. För att dina handligar är märkbara. Vuxna vill inte gärna se allt vi gör, dom märker bara det negativa ofta. Den tyste märks inte. Tro mig, den gör ofta inte det.

Jag vill gör nog gärna som han, huvudpersonen i Will Hunting. Ja eller, han heter ju det. Men inte hans riktiga namn. Men i alla fall. Han stöter bort dom som håller på att komma för nära. För om han lämnar dom just när dom är perfekta. Då förblir dom så, eller? Men om du stöter bort dom som står dig närmast, vem finns kvar? Okänsliga kompisar som umgås med dig för att du kan supa och kan slåss kanske. Vet inte, börjar mest svamla. Sitter här med lilla tåren i ögat. Lyssnar på en, enligt mig. Rätt känslig låt, tänkt på den lite där i höstas. När jag var ett svin. Men den stämmer in lite bra ändå. Jag är inte "Superman". Jag är inte alltid älskvärd, men jag försöker alla gånger, lovar! Liksom alla andra, alla vill bli älskade. Men man vill kanske inte alltid ställa upp på andra för att bli det. Eller så gör man saker för andra som man inte vill göra bara för att bli uppskattad för någontin. Det blir någon slags, falsk och tunn uppskattning. Det kanske är så du tänker, som gammal och "erfaren". Kanske sådant du ångrar att du gjorde som "oklok" tonåring. Jag tänker lägga mig i sängen, med min favorit films repliker i huvudet och tänka på mitt perfekta liv i den lilla stund då tiden står stilla.

"I think that it is two ways you can see the world.

Ether see the sadness that behinde everything.

Or you choose to keep it all out.

Your heart can't break if you don't let the world touch it."

Stämmer bra tycker jag. Jag tror att jag ibland försöker hitta saker i mitt liv som stämemr efter en film, en specifik scen eller kanske en låt. Och ibland lyckas jag, ibland lyckas jag faktiskt hitta någon mening som stämmer in.  Det känns coolt, men det känns förbannat jobbigt på något sätt. Gamla ärr som slits upp och blir ett sår igen. Att bli påmind om något som är jobbigt... Blev ett rätt lång inlägg idag, vet inte riktigt om det hade någon djup betydelse hos dig. Jag ville bara skriva av mig, så får mina 9 besökare nöja sig med det.

Älskar min bror Niclas!

Därav förra rubriken förut.

Han betyder något speciellt ändå

Fast vi knappt pratar eller gör någonting tillsammans

Så  är han fortfarande min Storebror!

http://www.youtube.com/watch?v=JziTLECXXyE United State of Leeland

http://www.youtube.com/watch?v=fpywLP6oP1o Waiting for Superman

Måndag idag, igen. Som alla andra gånger det gått sju dagar. Enda roliga var samhälls kunskapen. Skönaste lektion som finns:D.

Annars är det gymet som gäller. Som nu, ha det fint. :) byee //spännisen

Min "hobby" bloggen. Kul det här, saknar min dator! och att bara kunna sätta mig att blogga när jag känner för det. Inte bra blogga, att kunna sitta och vara social i vårat gudsförglömda samhälle. Där en dator är ett måste och en mobil är ett krav. Det är lite roligt, ju längre tid det går desto äldre blir snittet på äldre som MÅSTE ha tillgång till internet eller mobil. Man blir helt enkelt handikappad i dags läget. Och de som förnekar det, dom ljuger för sig själva. För även dessa "anti hightech" behöver tekniken. Lite smått tragiskt.

 Som jag precis sa till min gamla flickvän (typ lekis)! =) Så kanske man börjat blogga, endast för att man slipper vara social i verkliga livet. Man behöver kanske inga telefoner snart. För du kan läsa på kompisens blogg vad som pågår i dess liv. Bloggen tar över det sociala behovet. Man kan tycka sig känna någon man aldrig träffat, bara för du läser om hur personen tycker och tänker. Snart blir det väl lan för bloggare! Blondinbella nya Heaton!? For fuck sake. Det kommer bara gå ut med världen, blir till att spränga en vätebomb snart. Eller på något sätt skapa en ny istid och slå ut alla elektronik så alla kan börja prata med varandra i verkligheten. Fan vad smart jag är. Alla som håller med mig upp med en hand.

I alla fall, var på renskildring idag. Var... Spännande om inte annat. Var jävligt kul, lite svårt i början och sådär. Men efter någon timme fick man klämm på det. Många sånna chanser får man nog inte. Det enda jobbiga var att kliva upp tidigt på morgonen och åka hem. Vill fan upp dit till ingemansland och göra det imorgon igen!:D Allt från mig!

Cause now we say goodnight
From our own separate sides
Like brothers on a hotel bed

Idag var det första samhällskunskapen. ÄLSKA!<3 Så jävla gött att få snacka lite politik och diskutera för fullt. Min skolgång är räddad! Nej så illa är det inte, men det är förbannat kul är det att få lite bättre syn på politik så jag kan störa SirDansk på fester med "USA gör så fel att invadera  Irak". Kommer du ihåg i Jennifers stuga? (A) 12 öl blev till tre fyllor. Nämner inga namn Johan & Jonas *blink**blink*. That was the days. We was just living the dream. Ett gäng tonåringar som var kungarna i sandlådan!

Så har det bara fortsatt, vi går sida vid sida jag och mina vänner!

En för alla, alla för en!

Blir till att prova lyckan på gymet nu också. Hoppas inte huvudet sprängs i bitar. I will keep in touch!