Så sitter man här då, ensam i sin egna lägenhet. Känns helt okej, ensamt och lite sånt. Men jag trivs ändå. Jag tycker jag har det relativt hem trevligt ändå. Jag har väl knappast fått det som jag själv vill, men jag är på god väg i alla fall. Lite tavlor och andra trivsel saker som ska upp bara.Annars så flyter saker och ting på bra, jobbet och allt runt omkring är på sin plats känns det som. Trots det så finns det som alltid, en "Men...". Jag kan tyvärr inte få ur mig det hur gärna jag än vill. Kan varken formulera det i tal eller skrift. Men det kommer väl, som alltid.. (Y) Kan vara så att jag saknar Borlänge, men frågan är om Borlänge saknar mig, känns inte som det ska när jag väl är där. Jag har inte tid, lust eller energin att faktiskt göra det jag egentligen vill, eller borde. De där små sakerna som får mig att må bra. Saknar dem, och det sorgliga är att dom inte kommer igen, den tiden är förbi. Eller, kommer gör dom väl. Men inte lika ofta, och inte på samma sätt. Jag får helt enkelt finna mig nya lyckopiller där jag befinner mig 5 av 7 dagar i veckan. Jag bor trots allt här nu, och jag är på väg att bli vuxen..